Democracy Now! intervjuar Naomi Klein, som sätter hyllningskören till Tel Aviv i nytt ljus, från internationella filmfestivalen i Toronto.

Ur inslaget:

Over 1,500 people have signed the letter, called “The Toronto Declaration: No Celebration of Occupation,” including Jane Fonda, Viggo Mortensen, Danny Glover and Harry Belafonte. We speak with journalist and author Naomi Klein, who helped draft the letter.

[...]

For some reason, Israel is supposed to be the exception, and we are accused of singling out Israel. But, in fact, what we’re doing—and when you look at the people who have signed our letter, like Howard Zinn, Harry Belafonte, Eve Ensler, these are people who have devoted their lives to applying human rights standards across the board. They’re not singling out Israel. What they’re saying is, we insist on applying the same standards that we apply to every other country to Israel, as well. And just as we wouldn’t celebrate another country that stands accused of war crimes, we don’t believe it’s apolitical to celebrate Israel.

[...]

When you read the program, it says Tel Aviv is the economic and cultural center of Israel and doesn’t mention occupation once, actually doesn’t mention Palestinians once. It’s just this sort of light, frothy, breezy discussion of a city filled with cafes. And it even says—there’s an interview with one of the filmmakers, who talks about Tel Aviv is a place where you can go when you don’t want to think about the conflict twenty-four/seven. So it’s really this idea that you can not—you can sort of lift Tel Aviv out of the context of Israel, out of the context of the conflict, and just turn it into this apolitical space. The Defense Ministry is located in Tel Aviv. Fighter jets, during the bombing of Gaza, departed from the air force, very close to Tel Aviv. And people protested, Israeli peace activists protested, at the airbase to try to reach the pilots and tell them, you know, “What you’re going—about to do is commit war crimes.” You can’t lift Tel Aviv out of Israel. And the idea that by objecting to the spotlight we’re objecting to the existence of Tel Aviv, which is what he’s saying, is just diversion on a mass scale.

För övrigt är det noterbart att i augusti sköts två människor ihjäl utanför Tel Aviv gay center. Bjurwald var tyst den gången.

Länk till Toronto declaration: http://torontodeclaration.blogspot.com/

So the report basically is consistent with the findings of the other human rights organizations, that Israel targeted civilians, Israel targeted civilians who were carrying white flags, Israel systematically targeted the Palestinian infrastructure. The findings were consistent with those of the other human rights organizations: Israel is guilty of a very significant number of war crimes. And also, the findings which were—other reports, the same conclusions, that the Palestinians were not using hospitals to hide Hamas officials. There’s no evidence that the ambulances Israel targeted were carrying Hamas militants or ammunition. And most significantly, in terms of the coverage during the Gaza massacre, the report found, as did Amnesty International and Human Rights Watch, there’s no evidence whatsoever—and I would want to underline that—there’s no evidence whatsoever that Hamas was guilty of human shielding. But on the other hand, there is significant evidence, actually copious evidence, that Israel was guilty of human shielding.

[...]

The picture is fairly clear. Israel flew about 3,000 sorties over Gaza. Every plane came back. None was damaged. None was downed. There was no fighting in Gaza. If you read the reports that were issued by the—the testimonies of the Israeli soldiers, the one consistent theme in all of the testimonies was they never met any Hamas militants, they never engaged in any battles. Some of the Israeli soldiers expressed exasperation: “We came here to fight. We’re not fighting anyone.” There was no—there were no battles. There were no Hamas militants in the field. The basic fact was, as a couple of Israeli soldiers said—one of them said, “This was like PlayStation, a computer game.” Another Israeli soldier said, literally—I’m quoting exactly, almost word for word—he said, “It was like a child with a magnifying glass burning ants.” That’s what Gaza was like.

[...]

It was a massacre in Gaza. And you don’t really see that, because they’re measuring everything against what they call the laws of war. But you’re applying laws of war to a massacre. There was no war there.

[...]

What’s significant about the report, in my opinion, and what’s significant about what happened in Gaza, I think it marks a major turning point. It’s like the Sharpville massacre in South Africa. Now, Sharpville is not Soweto, but Sharpville was a turning point. Richard Goldstone is a liberal. Richard Goldstone is very supportive of Israel. And it’s now marking the breakup of liberal Jewish support for Israel.

Länk till ‘Breaking the silence’ (f.ö. titeln på en av John Pilgers dokumentärer).

Mer om rapporten:

Svd 1 ‘USA kritiserar Gazarapport’

Svd 2 ‘Skarp FN-kritik mot Gazakriget’

Svd 3 ‘Israel vägrar utreda påstådda brott’

Svd 4 ‘Goldstone leder Gazautredning’

DN 1 ‘USA kritiserar Gazarapport från FN’

DN 2 ‘Israel till angrepp mot ”ensidig” FN-rapport’

DN 3 ‘Skarp FN-kritik mot Gazakriget’

Läs mer om och av Norman Finkelstein. Speciellt sevärda är debatterna han deltagit i (länkar kommer kanske senare).

Tragedin kommer olämpligt för västländerna som dras med vikande stöd för kriget på hemmaplan.

Jag kan i DN:s ställe tillägga att tragedin också kom olämpligt för de 90 människor som brändes levande och de som överlevde terrorattacken.

SVD med en annan, mindre absurd TT-rapport:

[...] Den olyckliga flygattacken kastar en skugga över valrörelsen i Tyskland, som håller val till förbundsdagen om tre veckor. Tyska styrkor ansvarar för Kunduz och beordrade angreppet.

SVD med egen korrespondent, Karin Henriksson. Hennes artikel börjar såhär:

Precis när beslutsfattarna i Washington är inblandade i en intensiv debatt om framtida strategi i Afghanistan kommer besked om att ett 90-tal personer dödats vid en Natobombning i de allt oroligare norra delarna av landet.

Det är intressant att hon så öppet erkänner att beslutsfattarna faktiskt befinner sig i Washington. Det afghanska folket nämns förstås inte.

Aftonbladet hade enbart TT-rapporten som finns överallt vid det här laget, men som enda tidning publicerade man även bilderna därifrån, däribland:

Rahmatullah, 19, försöker sätta sig upp i sin sjukhussäng i Kabul. Ramatullah blev ett av de överlevande offren för Natos räd.

Metro:

– Ett 90-tal personer dödades i händelsen och de flesta av dem är talibaner. Det var en flygattack från Isaf, sade Mahbubullah Sayedi, talesman för provinsregeringen i Kunduz till AFP. [...] Ett litet antal av offren är civila, inklusive några få barn som hade kommit för att samla bränsle, hävdade Sayedi utan att ge några fler detaljer.

SR (från Tokyo!):

En Nato-talesman säger till nyhetsbyråer att målet för flyganfallet var talibaner och andra extremister, och att dagens anfall inleddes först när man försäkrat sig om att inga civila var i närheten. Ändå, säger talesmannen, ska man nu utreda om även civila kan ha drabbats oavsiktligt.

Expressen:

Finlands utrikesminister Alexander Stubb:

- Det är självklart att man behöver både den militära och den civila sidan, det som Sverige och Finland satsat ganska mycket på, sade han.

Det är knappast självklart att utländska styrkor ska ockupera ett främmande land, oavsett om ockupationen är berättigad eller inte. Tvärtom ska det vara på dagsordningen och debatteras mycket livligt.

Lyfter man ögonen till internationell rapportering finner man:

NY times:

Kunduz province Governor Mohammad Omar said residents had brought the attacks on themselves by allowing fighters into the area. He told Reuters: ”Villagers paid a price for helping and sheltering the insurgents.”

Ett extremt provocerande uttalande som svenska tidningar inte har nämnt (än). Däremot har svenska tidningar nämnt franske utrikesministern Kouchners kommentarer, dock inte som NY times.

Asked what the bloc could do to improve the situation, French Foreign Minister Bernard Kouchner told reporters: ”It is difficult to say, but mainly to work with Afghan people and not to bomb them, not only to bomb them.”

Kouchner skulle nog låtit bli att rätta sig själv där.

Bloomberg:

Germany’s Defense Ministry said that civilians were not among the dead after NATO warplanes carried out the most deadly attack yet in northern Afghanistan.

Financial Times:

The attack came just hours after Robert Gates, US defence secretary, and Mike Mullen, chairman of the joint chiefs of staff, emphasised the importance of avoiding civilian deaths.

Al Jazeera:

The commander of US and Nato forces in Afghanistan has taken the unprecedented step of appearing on television after a US jet bombed fuel tankers in Kunduz, killing at least 50 people.

General Stanley McChrystal also visited the site of the attack on Saturday as Nato began its investigation into what happened.

Intressant information som inte nämnts i de artiklar jag läst.

Al Jazeera 2:

”I’ve had a number of reservations about significant additional US troops … if our forces should come to be seen at some point as occupiers rather than partners”, he* said.

*Robert Gates, försvarsminister.

Översättning: om afghaner börjar se trupperna som ockupanter, kommer Gates att ha vissa reservationer mot fler soldater där. Snacka om blygsam.

Se även:

• Röda berget – ”90 döda i Afghanistan – ett steg närmare freden?”
• Ola Möllers (s) blogg
• Bahlool
• Det progressiva USA ”Obamas Kulneff: General McChrystals massaker i Kunduz i Afghanistan, bättre och bättre för varje dag.”
• ETC och Gunnar Hessléns mycket läsvärda text ”USA gör som Sovjet”
  

Kort sagt: det är för mig ganska obscent att våra medier enbart ser Afghanistan i ljuset av ”vår” politik. 90 döda, varav många barn – och tidningarna kan inte förmå sig att kalla det för vad det faktiskt är: terrorism. Däremot talar de om allt från det tyska valet till den nya strategin som ska lanseras i höst (och som de, tillsammans med vissa läsare av bloggen verkar tro kommer revolutionera ockupationen). Dessutom förbises det afghanska folkets vilja (vill de ha en utländsk ockupation?) förbises systematiskt, trots att det borde vara Den Stora Frågan om det faktiskt är en demokrati som ska etableras. Vi får heller inte veta något om offren – inte de som sprängdes till småbitar, utan de som lever i daglig skräck för detta. När 9/11 eller hurricane Katrina inträffade i USA skrevs spaltkilometrar om offren, när tsunamin drabbade några hundra svenskar utomlands rapporterades det massvis om deras desperata jakt på familjemedlemmar – media gjorde sitt jobb, precis som sig bör, och vi kunde identifiera oss med de som råkat illa ut. Men nu när vi faktiskt är medansvariga i folks elände (för Sverige är ansvarigt) får vi inte höra offrens historier. Alla människor är uppenbarligen inte värda rampljuset.

Man måste fråga sig: varför inte? Jo, om man utgår från att allt som ”vi” gör är, om inte rätt så åtminstone väl menat, kan ”vi” aldrig begå terrorism. Denna utgångsposition kräver förstås en avhumanisering av offren, annars vore lögnen uppenbar. ”Vi” kan begå misstag (precis som George Bush, McNamara, och varenda krigsdåre som försökt rättfärdiga sig i efterhand), men våra intentioner är oantastliga. Det är ett enormt hyckleri. Om intentioner skulle avgöra vad som är terrorism och vad som inte är det skulle det inte finnas någon terrorism i världen; alla terrorister vill bara ha demokrati och frihet. För offren som sprängs ihjäl och lemlästas spelar intentioner ingen roll.

Razzia mot svensk-afghanskt sjukhus

DN:

Militär razzia mot svensk-afghanskt sjukhus

Det är inte första gången amerikansk militär ger sig på sjukhus. Nedan en bild från när de gjorde det i Falujah i södra Irak under den senaste ockupationens inledning. Ingen kommer att stå till svars för denna ”incident” (jag citerar Christine Sidenstricker, talesperson för de Natoledda styrkorna i Afghanistan – som i sin tur bara använder standard jargong för när trupperna bryter mot lagen) – men det är viktigt att opinionen hemma får reda på det. Allt annat än förstasidesrubriker imorgon är en skandal för svensk media.

Another is “Halo 3,” which is a hit Xbox game. It has sold more copies than the Harry Potter series. The Army spent over a million dollars to sponsor “Halo 3.” And it has links. This is a Microsoft game but has links where players can link out to the goarmy.com recruiting website. So these are some of the other ways that the military is going.

[...]

And that is that around the country, the ASVAB test is being administered in many high schools, and this is used by the military for recruiting, for placement in the military. And many students and parents are trying to get that test out of the schools, because it’s mandatory in many of the schools where it’s administered. So that’s a very important piece of activism that has been going on.

Democracy Now! intervjuar Glen Greenwald angående nyligen avslöjade dokument om tortyr och förhörsmetoder.

And at most what will happen is some low-level sadist in the CIA who went beyond the torture permission slips given by the Justice Department might be held accountable, in the same way that in Abu Ghraib low-level grunts were held accountable for what was clearly the policy of high-level policymakers. And I think that’s quite problematic.

[...] I think the reality of the torture regime is so vastly different from what the media typically depicts. I think if you ask most Americans what the torture regime and what the torture controversy was about, they would say, understandably, that it essentially involved waterboarding, pouring some water down the noses of three al-Qaeda members who were involved in the 9/11 attacks. That’s what they understand it to be, because that’s what the discussions about are almost always about. The reality, though, is quite different.
This is yet another report that details that the abuses that took place were pervasive and systematic, far more than three people, involving hundreds of people, perhaps thousands, that they involved people who even the CIA report said there was no incredible intelligence to believe that they were involved in terrorism of any kind, meaning that they were completely innocent of any wrongdoing. These were the people to whom we subjected these abuses.

[...] almost all of the significant revelations have occurred, not as a result of Congress or the media or even the Justice Department, but as a result of human rights organizations, and especially the ACLU, tenaciously litigating against the government, filling in the gap, the void, of oversight and disclosure that these institutions have failed to perform.

Jämför med den bleka rapporteringen från DN:s Lennart Pehrson som inte nämner vare sig hur rapporten avslöjades, hur utbredd tortyr egentligen är, eller att ingen högt uppsatt har stått till svar för policies, utan endast ”de dåliga äpplena” på fältet.

För det första pryds den av en bild på rabbiner i London som protesterar mot ockupationen. Som jag skrev i det första inlägget finns det organiserat motstånd men också betydligt mognare debatt i Israel – ingendera nämns i vanliga fall i våra medier. På plakaten finns reklam för nkuk.org, ‘International Jews united against zionism’. Jag vet ingenting om denna organisation och vad de gör, poängen är att Israel och ‘judar’ långtifrån ger ett homogent stöd till den aktuella politiken.

För det andra skriver Shachar om bosättningarna som ‘kolonisering’ och ‘piratbosättningen’ – mig veterligen har jag aldrig sett sådana ord i Shachars (möjligen DN:s?) vokabulär tidigare.

Men vad kan man kräva av tele­operatörer och internetleverantörer? Ska vi fordra rättvisemärkta mobiltelefoner? Gärna det – men storföretagen kommer alltid att försvara sig med att man ”bara lyder lagen” i de länder där man verkar. Tjänar inte jag en slant på saken så gör någon annan det, som slavhandlaren sa.

Svenska Pen, från hemsidan:

PEN är ett forum där författare utan bindningar kan träffas och diskutera sitt arbete.

PEN är en röst som talar för författare som fängslats eller trakasserats för att de kritiserat sin regering eller framfört andra impopulära åsikter.

Det är bra att frågan om företagens ansvar kommer upp igen. Företag har endast ett intresse: profit. Vi (konsumenter) har heller inte rätt att förvänta oss något annat, det är så företag  fungerar. Det som krävs är upplysta, engagerade konsumenter som ställer krav och ställer dem till svars (det gäller generellt, inte bara telekombolag). Tyvärr är konsumentmakt ett okänt begrepp i svenska skolan, och de flesta barn växer upp till att bli passiva åskådare i samhället, som i bästa fall köper KRAV-bananer och Svanen-märkt tvättmedel (ibland utan att veta vad de står för). Ökad konsumentmedvetenhet är i mina ögon den viktigaste vägen till ett mer demokratiskt samhälle, men det är enormt svårt att förändra människors sätt att leva.

Se även gamla inlägget om Iran, där jag skrev om bl.a. Nokia och Siemens i ett referat till WSJ.